tisdag 30 december 2008

2008

2008 var ett händelserikt år. Vi fick bygglov och banklån och började bygga hus. Syrran blev singel. Svärmor träffade en karl. Lilla lillsyrran flyttade hemifrån. Min kära vän fick barn. Jag fick fast anställning. Brorsan och hans tjej blev äkta makar. Min kusin och hans fru fick en son. Jag fick ännu en brorson. Vi flyttade. Men störst av allt - jag var gravid och vi fick Odin. Jag kommer aldrig glömma detta år.

Fyrverkerifan

Mamma lilla mamma. Vad gjorde jag utan dig? Nu har jag just skickat iväg min lilla skotträdda hund och en ask lugnande tabletter med mamma. Hon ska få följa med mina föräldrar upp till fäboden för att om möjligt slippa smällare och fyrverkerier. Jag upptäckte dessutom nyss en blodfläck på golvet så troligtvis har hon även börjat löpa. Vem mer än en mamma skulle gå med på att ta med sig ett blödande nervvrak till hund på sin semster? Jag är dig evigt tacksam. Tack.

måndag 29 december 2008

The end

Julen är slut (eller räknas nyår som jul?). Allt återgår till det normala. Öppettiderna, rutinera och inte minst tarmfloran (efter lite A-filsdiet). Vi har haft det väldigt intensivt ända fram tills idag. Vi har vältrat oss i mat, kärlek och klappar. Det är nästan så man skäms.
Odin sov borta för första gången och ville äta väldigt ofta på nätterna. Rekordet var 30 minuter, men oftast nöjde han sig med att äta varannan timme. Gäsp... Det har varit jättekul att fira jul och samtidigt är det skönt att den är över. Det var med en lättad suck jag la mig på soffan nyss med farmors Se och Hör och en aladdinask.

tisdag 23 december 2008

En riktigt trevlig och avkopplande jul önskar jag er mina kära bloggläsare! Vi ses snart igen. Kramar till er alla /Malin

Magutmaningen

Hemköps reklamblad dignar av idel godis, rödbetssallad, charkuterier, must, öl, ost och andra tunga matvaror. Mitt bland alla onyttigheter hittar man även samarin. Det kan nog behövas. Själv åker jag ingenstans utan mina krossade linfrön. Vem vill tillbringa julen krystandes på toaletten?

The ultimate christmas tour 2008

Dan före dopparedan. Smaka på det. Snön lyser vit på taken. Solen skiner på klarblå himmel. Det är kittlande.
Idag bär vi iväg på julturne´ (man kanske inte ska tala om att man ska resa bort, men om någon potentiell inbrottstjuv läser detta så - det finns inte ett skit av värde hos oss, så gör er inte besvär. Smyckena är bara krimskrams från H&M. Datorn är hur seg som helst. TV- spelet har vi försökt sälja på blocket men inte en kotte var intresserad. Vi har inte ett öre i madrassen och vi har inget barskåp).
Inatt bor vi hos min familj och imorgon åker vi vidare till pojkvännens familj. Nu när vi fått barn gäller det att vara rättvisa.
Frågan är bara hur vi ska få plats med allt i vår lilla bil. Min packlista är tre kilometer lång. Vi kommer få ha julklapparna fastsurrade på huvudena. Barnvagnsunderdelen tar upp hela skuffen och överdelen ett helt säte. Odin ett säte och jag ett (med hunden i knät). Återstår alltså ett säte där ALLT ska rymmas (blöjor, julklappar, mat, kläder, öl m.m.) M satt hela kvällen på blocket igår och kollade desperat på bilar. Jag försökte få honom att inse att det varken finns tid eller pengar att köpa en ny bil innan jul. Han sa att han riktigt gruvade sig för att packa in i bilen. På ett eller annat sätt kommer vi nog iväg, men ser ni en bil med plastkassar hängande på sidospeglarna så vet ni att det är vi. Tuta tre gånger.

söndag 21 december 2008

Kul grej

Ett alldeles försent julklappstips till småbarnsfamiljen. Odin har dock inte börjat svära än, men jag skulle kunna lägga en krona i burken då och då...

Finns på pippilotta.se

Vintersolståndet

Nu har det vänt. Vi går mot ljusare tider. Nedräkningen till våren har börjat. Men en vacker vinterdag som denna känns det helt okej med vinter och kyla också.
Ajm sårry. Ajm sårry. Jo måsst bi dissapojnted in mi for nått wrajting inn satch a lång tajm. Aj ken ånly bläjm it on to match to doo. Bött aj gäss jo ar to bissy to rid blåggs ännyväj. Itt vill bi nårmöl aafter thi hållidäjs aj pråmiss.

onsdag 17 december 2008

Julstress

Hur man än bär sig åt kan man inte undgå julstressen. Det är som en ettrig iller som biter en i rumpan. De är lika bra att bestämma sig för att det är kul och att man gillar att ha massor på att-göra-listan (motsatsen vore nog värre). Varje år tänker jag att jag ska köpa julklapparna i tid. Typ efter midsommar. Så blir det aldrig utan alltid i sista minuten. Plus allt annat som ska fixas. Granen ska stjälas. Ljusen stöpas. Julklappar inhandlas. Knäcken kokas. Kroppen slimmas. Kopparen putsas. Tänderna blekas. Klor klippas. Sillen fångas. Julrimmen diktas. Glöggen drickas. Nädå. Jag bara skämtar. Jag är faktiskt rätt lugn. Det blir jul oavsett. Och det ordnar sig alltid - om så i sista sekund.

tisdag 16 december 2008

Ur form

Jag kan inte nog överdrivet beskriva hur mycket jag hatar att inte vara i form. Nu rinner snoret och nysningarna avlöser varandra. Det är som en parodi. Jag nyser så hela kroppen hoppar, Odin tapar tutten och börjar grina. Jag är ändå tacksam att det kommer nu och inte till jul då släkttillställningarna avlöser varandra. Jag har varit sjuk under jul förut och det finns inget som så säkert förtar julkänslan. Det är värre än en grön jul.

måndag 15 december 2008

Mysfik

Igår hittade vi ett smultronställe. Ett fantastiskt café inrymt i ett gammalt hus som varit både tennishall och biograf. Allt var gammalt där (utom brödet). Till och med servitrisen.
- Där har ni kaffet och det ingår både påtår och tretår och fyrtår och femtår och sextår och hur många tårar ni vill, sa hon glatt.
Man kunde, för att använda en klyscha, känna historiens vingslag. På toaletten fick man lyfta på locket till en gammal emaljhink och slänga sin pappersvervett. Vi satt vid en stor kamin och bara myste. Ibland kan det vara en upplevelse att gå på café. Inte bara för smaklökarna. Åk till Café Paviljong i Sågmyra. De förtjänar er.

Snörvel

Så har den då kommit. Förkylningen. Suck, jag trodde lite självsäkert att jag skulle slippa. Det var någon som sa att man sällan blir sjuk när man ammar och det tog jag fasta på. Det enda positiva jag kan se med denna förkylning är att det är bättre att den kommer nu än till jul.

lördag 13 december 2008

Vackra vintervyer

Det har varit en sådan vacker vinterdag att man nästan blir religiös. Jag tänkte ta kort på den vackra solnedgången över bergen, men som ni ser är jag ingen naturfotograf...

Världens sötaste tjuv

Här ser ni den lilla boven som stulit mitt hjärta...

fredag 12 december 2008

Till Tomten

Min önskelista

1. Läggningsrutiner
2. En vältränad kropp
3. En hel natts sömn
4. Slippa knipöva (ni som tycker det är kul att bygga muskler har inte provat detta)
5. Matinspiration och en kokbok med mat som kan lagas med en hand
6. En självgående dammsugare
7. Lockigt hår

Men får jag inget av detta så är jag oerhört lycklig och tacksam ändå.


P.S. Jag har varit en snäll flicka. D.S.

Spirituella samtal?

För er som, liksom jag, tror att alla andra har så intressanta samtal om kultur och politik vid middagsbordet. Här får ni ett stycke ocensurerad verklighet:

Jag:
Jag upptäckte igår att det gjorde ont på en tå och såg att jag hade ett sår mellan tårna. Jag fattade inte vad det berodde på, men det gjorde ont ialla fall. Sen när jag låg o skulle somna om inatt så kände jag att det var lilltånageln som skavt mot tån bredvid. Jag hade haft så mycket sockor så det blev väl trångt i skon och tryckte på. Så då gick jag upp och klippte tånaglarna mitt i natten. Jag tände inte ens lampan för jag ville inte bli för vaken.

Pojkvän: Det lät farligt.

Jag: Ja...

Slut på diskussionen...

onsdag 10 december 2008

Snutten

Jag går med en snuttefilt med ett giraffhuvud under tröjan. Jag förstår att detta ter sig en smula besynnerligt. Låt mig förklara. För några dagar sedan bonade jag, högst ofrivilligt, köksgolvet med vinägerdressing. Odins snuttefilt fick sig också en dusch (tack och lov att inte Odin låg på golvet, usch, jag vågar inte tänka tanken) och jag fick lov att tvätta den. Nu inbillar jag mig att den inte är densamma för honom. En snuttefilt ska inte lukta rent, den ska lukta tryggt och vant. Lukten av mamma lär vara den bästa parfymen för en bebis därför föröker jag nu sätta min prägel på den. En frisk och härlig blandning av svett och bröstmjölk, fulländad med en lätt bris av matos. Låter som en ljuvlig kombination, inte sant?
Dagens konstaterande: En clementin är värdelöst när man är hungrig. Man blir bara ännu hungrigare.

Malindagen

Idag har jag namnsdag. Många har kommit ihåg mig. Många har inte gjort det. Jag klandrar ingen. Jag glömmer oftast namnsdagar och vi har heller aldrig firat dem i familjen. Det är synd. Någon tradition kunde man väl ha på sin namnsdag. Typ en liten bakelse eller nåt...

tisdag 9 december 2008

Julpost

Det blir inga julkort från oss i år. Jag orkar inte. Annars är det väl en klassiker med ett foto på bebisen i tomteluva första julen, men nej det blir inget sånt... Jag har fullt sjå att få till det med julklapparna. Dessutom vill jag alltid skriva personliga hälsningar på alla kort och då tar det en faslig tid. Det är kul att få julkort men i år tar jag sabbatsår för egen del. Det blir säkert en God Jul för mina vänner och släktingar ändå. Den enda jag tänker skriva till är kvinnan jag jobbade som personlig assistent åt i Stockholm. Hon sitter totalt orörlig i en rullstol och förtjänar en varm tanke till jul.

måndag 8 december 2008

Takdropp

Bomullsluddig vacker vinter håller på att förvandlas till sörjslaskig tövinter. Inte kul. Regn i december är värre än regn någon annan månad på året. Julstämingen regnar bort. Rinner ner i närmsta avloppsbrunn.

Övergrepp

Min systers kollega har haft inbrott i sitt hus i helgen. Hon kom hem igår och fann hela hemmet upp- och nervänt. Obehagligt och skrämmande. Jag har aldrig varit med om det själv men kan tänka mig att känslan av att någon objuden varit i ens hem är värre än den rent ekonomiska förlusten. Jag ryser vid blotta tanken. Inbrottstjuvar borde rullas i tjära och fjädrar på torget och sedan låsas in på ett dass resten av livet.

söndag 7 december 2008

Sköna söndag

Detta blev en riktigt skön slapp söndag. Lång promenad. Kaffe och wienerbröd framför Vinterstudion. Inget speciellt på programmet förutom att tvätta en laguppsättning svettiga matchkläder från gårdagens innebandymatch. (Försökte låta bli att tänka på att jag fick andras rumpsvett på fingrarna. Jag bytte till mig tvätten i en deal med pojkvännen, kanske inte världens bästa deal.) Jag hade tänkt dammsuga också men det blev mörkt så snabbt och man kan ju inte dammsuga när det är mörkt, eller hur? Man måste ju se dammråttorna man jagar. Så jag fortsätter slappa. Vad gör ni på en söndag som denna?

Snart...

Här sitter jag och ser ut på skymingen. Klockan är tre på eftermiddagen. 14 dagar kvar. Dags att räkna ner. Känn hopp! Känn tröst! Snart är vi där! 14 dagar kvar. Nedräkningen har börjat. Snart vänder det. Snart går vi åter mot ljusare tider. Den 21 december är det vintersolstånd.

lördag 6 december 2008

Mission completed

Nu är jag hemkommen från shoppingen. Det gick bra och jag kan andas ut. Att handla med bebis skilde sig från att handla utan bebis. Skillnaden var bland annat den att jag inte kunde vela. Jag tog den första vinterjackan jag provade.
- Men ska du inte titta i någon mer affär först? undrade mamma.
- Nej, den här blir bra, sa jag.
Jag tog de första vinterskorna jag provade (och de enda jag tittade på). Är man och handlar så sällan som jag så gäller det att passa på. Innan jag fick barn kunde jag vara väldigt omständig innan jag bestämde mig. För övrigt kan jag inte påstå att det är någon höjdare att släpa med en tremånaders bebis i en massa affärer, men nöden har ingen lag. Några festkläder blev det heller inte. Glitter, spets och paljetter är inte riktigt min grej... än. Jag köpte dock en gul och en röd tröja, vilket inte hör till vanligheterna. Jag vill ha lite mer färg i garderoben. Jag känner mig inte grå längre.

fredag 5 december 2008

Punktlig

Inatt åt Odin klockan 23, 1, 3, 5 och 7. Exakt två timmar mellan måltiderna. Man kan nästan ställa klockan efter honom. Sedan vaknar han på morgonen, oförskämt pigg, ser djupt in i sin mammas grusiga ögon och ler. Och hon förlåter honom allt.

Sitter takterna i?

Hur ska jag klara det? Imorgon åker jag med mamma och syster till närmsta shoppingcenter. Nu ska den slitna mamman hottas upp. Det var ett tag sedan jag var där och jag känner mig riktigt nervös. Hur shoppar man med bebis? Hur shoppar man överhuvudtaget? Vad är modernt nu för tiden? Jag har noll koll. Jag som alltid brukade vara den som kom hem med flest kassar. Jag har hört att man som mamma har en tendens att bara handla åt barnen, det blir liksom enklast så. Då slipper man gå in i skräckkabinen - provhytten. Slipper stå öga mot öga i lysrörsljus med sin "nya kropp". Mamma tycker att jag förtjänar att köpa något till mig själv och menar att hon bara följer med för att ta hand om Odin.
"-Huvudsaken att du får shoppa Malin, det är du som ska få handla först och främst."
Det blir en prövning. Ett "kvinndomsprov". Hur ska det sluta? Om sanningen ska fram så står det ännu bara två saker på inköpslistan. Och båda är till Odin.

onsdag 3 december 2008

Julkalendern

Jag ger inte ens årets julkalender en chans. Den verkar för modern. Mysfaktorn på "Skägget i brevlådan" måste vara låg. Jag är egentligen för gammal för att bry mig, men julkalendern hör julen till och ska helst innehålla tomtar och snö. Nu får jag nöja mig med pappersvarianten från ICA. Är det någon som sett kalendern på TV?

Brev till Gud

Tack, det räcker nu Gud. Se nu bara till att det ligger kvar över jul också. Hälsningar Malin

tisdag 2 december 2008

Syjunta

Jag har till min stora förtjusning blivit ordinarie medlem i syrrans syjunta (hi hi låter som en svensk komedi). Som tur är hade de inget inträdesprov. Jag är ingen vidare handarbetare, kan knappt varken sticka, virka eller brodera. Men jag har i alla fall lyckats knåpa ihop ett barnvagnshänge till Odin som jag är barnsligt stolt över.

Kära tid

December är här. Älskade månad. Alla mysiga fönster och ljusklädda granar. Förväntan och längtan till jul. Idag faller ett vackert lätt snöfall (som jag försökt fånga på bild utan framgång) och vintern känns för tillfället som den bästa årstiden...

söndag 30 november 2008

Adventsmiddag

Igår kväll var det den årliga förstaadventsmiddagen hos mina föräldrar. Den blev inte riktigt som vanligt med två små bebisar i sällskapet. Än skrek de ena och än den andra. Vi fick lov att lämna middagen redan vid nio för Odin vägrade sova trots att han var supertrött. För bara några år sedan hade vi inga barn i släkten och middagarna var väldigt "vuxna". Det blir annorlunda med barn. Rörigare. Ljudligare. Och mer levande.

Ler än idag när jag tänker på min lillgamla tvååriga brorsson. När syster skulle byta blöja på honom sa hon då blöjan var på plats:
- Och så måste du ha byxor också.
- Naturligtvis, svarade han. Naturligtvis.

Hunger

Vi har nyss kvällsfikat. Jag drack en stor kopp nyponte och åt tre mackor och en mandarin. Nu är jag hungrig igen. Det måste vara något fel. Jag känner mig ofta så här omättlig. Visserligen bränner man 500 kalorier extra om dagen när man ammar, men min aptit motsvarar inte det. Man måste bränna mer när bebin äter så ofta som Odin gör. Jag får nästan smygäta nu, för jag äter mer än min pojkvän. Jag sitter här och tänker på den ljuvliga efterrätten från igår och dreglar ner tangentbordet. Man kunde ju tycka att jag borde fått mitt lystmäte denna helg då vi varit bortbjudna på fantastiska trerätters både fredag och lördag, men icke. Mycket vill ha mer.

lördag 29 november 2008

Fjälster

Korvstoppningen gick galant. Men vet ni vad man stoppar smeten i? Det kallas för fjälster, men det är bara ett finare namn för att dölja vad det egentligen är. Jag började ana den osmakliga sanningen då jag såg dem men fick lov att fråga min svärmor:

- Är det gristarmar?!
- Ja, jo det är det.
- Så det har alltså varit bajs i dem?
- Ja, men jag har ju sköljt ur dem.

Okej. Ja men då så.

Bögfrossa

Bögen är inne. Bögen har blivit folkkär. Det är bögar överallt. Bögar i dokusåpor. I inrednigsprogram. Bögar som tv- hallåor. Bögar i underhållningsprogram. Bögar som artister. Hej heja säger jag. Låt de fördomsfulla svära och oja sig i stugorna. Låt dem sätta kaffet i vrångstrupen. Mer bögar åt folket!

fredag 28 november 2008

MesMalin

Kameran som jag köpte alldeles nyligen är redan trasig. Objektivet åker inte in och det går inte heller att ta kort. Killen på Audio Video stod länge och fipplade på min kamera med kramsnussmutsiga fingrar (som om han trodde att jag inte kunde med den själv). Sen sa han:

-Det går ju inte att ta kort heller.
- Nej just det (det var ju det jag sa för fem minuter sen).
- Ja vi får skicka in den få se vad de kan göra...
- Okej, sa jag. Hur lång tid tar det då?
- Det kan jag inte svara på. Vi gör så gott vi kan.
- Ja, jag förstår att det inte är ni som ska laga den, men man vill ju gärna ha kamera över jul, svarade jag försiktigt.
- Vi gör så gott vi kan, sa han och tittade på mig med stenhård blick.

Suck. Det spelar väl ingen roll om de gör så gott de kan. Har man nyss köpt en kamera som inte funkar ska man väl få en ny och inte behöva vänta på att den gamla repareras i sjuhundra år? Jag tänker vara dryg kund och ringa redan nästa vecka och höra hur det går. Svarar de "vi gör så gott vi kan" ska jag ha svar på tal och inte vara så väluppfostrat mesigt svensk och nästan be om ursäkt för att kameran jag köpt av DEM har gått sönder på några veckor!

Korvstopp

Idag ska jag - hör och häpna - stoppa korv! Ja, det finns fortfarande människor i vårt moderna samhälle som gör det. Min svärmor är en av dem (den enda?) och idag ska jag hjälpa henne. Enligt hennes son är det "jättegott" med hemgjord korv och jag ska försöka vara fördomsfri och smaka utan förutfattade meningar. Man vet ju i alla fall att den inte innehåller några konstiga tillsatser när man gjort den själv. Jag återkommer med rapport från mitt livs första korvstoppning.

torsdag 27 november 2008

Dagens middag: Linssoppa och pannkakor med jordgubbssylt och grädde. Fy för bövelen vad det är drygt och svårt att steka tunna pannkakor (mina blir tjocka o degiga) men vad gott det smakar sen.

Massage

Den här veckan går i välbefinnandets tecken. Bad igår och babymassage idag, även det till ljuva toner och tända ljus. Odin flirtade mest med tjejen bredvid och verkade knappt märka att jag strök honom med olja efter konstens alla regler. Nu vaknade han. Här får man skriva snabbt om man ska hinna skriva något alls. Hej då!

onsdag 26 november 2008

Babybad

Jag är just hemkommen från babybad. Det var riktigt mysigt och Odin stortrivdes i det varma vattnet. Varje onsdag har de babybad på relaxavdelningen. Jag som inte satt min fot på badhuset sedan jag tvingades dit av skolan blev verkligen positivt överraskad. Man fick ett eget litet rum, badrock, handduk, det var levande ljus överallt och ur högtalarna strömmade lugn musik och fågelljud. Det var lite annat mot de kalla ofrivilliga baden med skolan som aldrig hörde till mina favoriter. Jag hoppas att Odin ska bli mer bekväm med att vara under vatten än vad jag har varit. Jag håller för näsan än idag om jag mot all förmodan doppar mig.

måndag 24 november 2008

Pysselväder

Nej det var ingen höjdare att gå ut i detta väder, men inne är det mysigt att vara. Jag har passat på att vara pysslig idag istället för att gå långpromenad. Jag har gjort musli och bakat bröd. Och sen har jag duschat krukväxter! De ska väl ha sig ett julbad de också, tänkte jag. Attans vad duktig man känner sig när man duschar växterna. Prova får ni se.

Snöyra

Det snöar rikligt och horisontellt på grund av blåsten. Det kommer yra in i vagnen. Yra in i alla öppningar. Jag vill inte gå ut. Vill inte. Vill inte. Men jag måste. Vi har bara en gammal mjölk hemma. Inget bröd. Ingen tandkräm. Ingen middagsmat. Knappt några blöjor. Jag har satt på mig långkalsongerna för första gången denna vinter. De är uppsprättade i sidan sedan förra vintern då jag var gravid. Vad mer ska jag ta på mig? Det stannade vid kalsongerna sen kom jag av mig. Jag får nog lov att ladda lite till innnan jag tvingar mig ut. Dricka lite kaffe. Tända ett ljus. Om jag vore rik nu skulle jag beställa hem varorna.

lördag 22 november 2008

Illtjut

Ni har inte hört av mig på ett tag. Mina armar tillhörde inte mig igår. Jag bar, vaggade, bar och tröstade. Odin Vaccinerades. Själva sticket gick bra, han skrek några sekunder men glömde det rätt fort och blev som vanligt. Fram till eftermiddagen... Då började han gallskrika och var i princip otröstligt. Stackarn. Han hade ingen feber men måste varit påverkad på något vis ändå som han skrek. En skolelev knackade på och skulle sälja något till en skolresa. Hon såg helt förskrämd ut när hon hörde Odin och jag hann inte säga något innan hon sa: "Du kanske inte har tid?", "Nej", svarade jag och stängde dörren. Gårdagen tog nog rejält på hans krafter för idag har han tagit en rejäl sovmorgon. Jag hoppas han snart vaknar med ett leende på läpparna som han brukar. Något positivt kommer det kanske ur detta i alla fall när jag tänker efter. Den unga killen som bor vägg i vägg (i detta lyhörda hus) lär inte slarva med kondomen. Att bli pappa är nog hans största skräck för tillfället.

torsdag 20 november 2008

onsdag 19 november 2008

Strykvanor

Läste i tidningen imorse att medelsvensson stryker tre skjortor i veckan. Tre stycken! Jag stryker noll skjortor i veckan så någon måste uppenbarligen stryka fler. Jag stryker så sällan att jag burit ner strykbrädan i källaren. Igår när jag skulle lägga på en ren duk duchade jag den med en blomspruta och slätade ut den på bordet. Då blir den lite slätare än ostrykt men lite skrynkligare än nystrykt. Funkar med gardiner också.
I notisen kunde man också läsa att elva procent av göteborgarna stryker nakna...

Hur det var förr

Farmor berättade härom dagen om förr i tiden. Jag älskar att höra om förr i tiden. Nu kom vi in på hur det var när folk dog. Det fanns inga begravningsentreprenörer när hon var liten. Man fick köpa en kista, göra iordning och förvara de döda hemma fram till begravningen. Jag kunde inte låta bli att fråga om det inte blev lukt, men det var inget problem då begravningen skedde ganska kort efter dödsfallet.

Mia är tillbaka!

När började Mia Skäringer blogga igen?! Varför har ingen sagt det till mig? Hon slutade för att folk skrev så elaka saker, precis som Marcus Birro. Det blir jobbigt när man skriver så självutlämnande som de. Nu gör hon visst ett nytt försök. Tack för att ni skriver snälla saker.

Jag längtar som tusan till nya säsongen av Mia och Klara som börjar i januari! Missa inte!

tisdag 18 november 2008

Tala svenska!

Som svensklärare måste jag göra min plikt och slå ett slag för vårt vackra svenska språk. På senaste tiden har språket fullständigt exploderat av lånord från engelskan. Det är inte fel i sig med lånord, de berikar språkat. Språk ska vara levande och utvecklas hela tiden. Men fula svengelska ord kan vi klara oss utan. Som till exempel ordet pimpa. "Jag ska ta och pimpa barnvagnen lite tror jag". Och varför använda engelska ord när det finns minst lika fina svenska? Jag läser tidningen Mama (varför inte Mamma?) där försöker de vara coola och använder bland annat ordet rolemodel istället för förebild, tishor om t-shirtar och hot istället för het. Går man sen vidare till tidningen Family living (varför inte Familjeliv?) kryllar det av ord som space, lifestyle, power, must-have, posha, in fokus, spooky. Svenska är inte coolt nog. Många språkforskare tror att vi i framtiden kommer ta steget fullt ut och övergå till att prata engelska i Sverige. Never i helvetet! Över my dead body!

måndag 17 november 2008

Pösbyxmalin

Vem är jag ? Frågan är pretentiös, jag vet. Men jag har tappat stilen och vet inte längre vem jag är. Genom kläderna signalerar vi mycket av vår personlighet. Jag klär mig i min pojkväns gamla jeans och tröjor och linnen som jag haft i evigheter. Jag har blivit... sunkig. Det är kanske naturligt när man nyss blivit mamma men jag trivs inte riktigt. Jag minns faktiskt, ärligt talat, inte sist jag köpte ett klädesplagg. Jo, det kanske var maximegatrosorna och mysbyxorna inför förlossningen. Fast å andra sidan om kläderna säger något om oss så säger min lediga klädsel kanske att jag:

1. Har annat att tänka på.
2. Har en avslappnad inställning till tillvaron.
3. Har tunn plånbok.
4. Har blivit lite mindre fåfäng (vilket kanske behövdes).
5. Måste ha kläder som jag kan amma i och som tål att kissas och kräkas på.

Så även om jag saknar stil så signalerar klädera vem jag är. Just nu. Men det hindrar ju inte jag önskar mig lite i julklapp. För om sanningen ska fram så längtar jag ihjäl mig efter lite nya kläder.

fredag 14 november 2008

Och bor du dessutom i samma hus som din syster så är du illa ute. Hon hänger lyxiga chokladmuffins på din ytterdörr som du måste äta upp om du inte vill göra henne ledsen. Och det är ju det sista du vill...
Och bli inte granne med din farmor heller. Hon kommer att tvinga i dig wienerbröd och kakor hela dagarna. Under pistolhot.

Neddragen i fördärvet

Om det inte redan är försent så bli aldrig ihop med en kille. De fördärvar dina tappra försök att leva sunt och hälsosamt. De köper hem chips och läsk och tvingar dig att äta pizza i tid och otid. Jag varnar dig!

torsdag 13 november 2008

Man kan bli stressad för mindre

I och med att man blev förälder fick man mycket nytt att tänka på. Givetvis. Man gödslas med råd och förmaningar. Dessa råd för att undvika allergi fick mig att sätta kaffet i vrångstrupen. Hjälp - Odin kommer att få allergi!

* Städa grundligt alla rum en gång i veckan. (Kan man räkna dammsugning som grundlig städning? Hmm... tveksamt...)

* Vädra ut bostaden 5-10 minuter 2-3 gånger om dagen. (Nej, men vissa dagar vädrar jag länge då Odin sover på balkongen).

* Tvätta täcke och kudde i 60 grader fyra gånger om året för att eliminera kvalster. (Oj då, när gjorde jag det senast? Minns inte...)

* Undvik så gott det går att torka kläder inomhus. Om nödvändigt, se till att ha god ventilation som minskar luftfuktigheten.(Torkställningen står i princip uppe jämt)

* Madrass och sängbotten bör dammsugas en gång i månaden för att bekämpa kvalster. (Gjorde inte M det när vi flyttade för ett halvår sedan tro?)

* Lägg täcket åt sidan och låt sängen kylas ner när du går upp. Därmed minimeras kvalsterna. (Jippi, det gör jag i alla fall! Sängen brukar inte bli bäddad förrän framemot lunch)

Hand upp alla som uppfyller dessa kriterier!

Skotrubbel

Ibland gör man inköp som man sedan ångrar. Man köper kläder och skor som man senare inte fattar hur man kunde vilja ha (se bilden). Ofta är det billiga och oplanerde saker. Jag har ofta otur med speciellt skoköp, köper billiga skor som jag sedan snedtrampar på några veckor. Eller för trånga med klack som får min "kärringknöl" att rodna. De enda vettiga (och dyra) vinterskorna jag köpt sålde jag förra vintern till min lillasyster. Men det är okej gumman, du är mycket snyggare i dem än jag. Själv köpte jag ett par kängor som jag redan fått slänga. Nu börjar kylan smyga sig på och den ständiga frågan lyder - vad ska jag ha på fötterna i vinter?

tisdag 11 november 2008

Ett litet under

Odin har lipat åt mig! Jag började nästan gråta av lycka och stolthet (ha ha, det är faktiskt sant). Jag har läst någonstans att de kan börja härma kring den här tiden, så jag provade att räcka ut tungan åt honom. Han tvekade och funderade en stund, men sen kom världens sötaste lilla tunga utsmygande. Nu tycker han att det är jättekul att leka med tungan. Jag förstår att det inte låter klokt att bli så upprymd över en sådan sak, men det blir jag. Varje framsteg är ett litet under!

Bäst före

Svensken slänger 100 kilo mat per person varje år enligt Livsmedelsverket! (Undrar hur de räknat ut det?) Speciellt unga stirrar sig tydligen blinda på bäst-före-datum trots att maten oftast står sig längre. Jag kan stoltsera med att jag dricker mjölk som är flera dagar gammal. Mjölk och fil är lätt att bedöma, det är värre med bröd och kött. Där är jag kinkigare. Torrvaror slänger jag sällan om datumet gått ut och vi har en kolasåstub i kylen som gick ut 2006! Hur petiga är ni med bäst-före-datumen?

måndag 10 november 2008

Fars dag

Nu har jag plötsligt två pappor att uppvakta på fars dag, min egen och Odins (tills han kan ta över själv). Odins pappa fick frukost på säng, en bukett rosor och choklad. Min egen fick rosor och choklad. De förtjänar all upskattning för de är fantastiska. För mig är dagen en spark i baken att visa hur mycket jag tycker om "mina pappor". Samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på dem som har pappor som inte förtjänar ett "Världens bästa pappa-kort". Och dem som sörjer att de aldrig fick bli någons far. Och de som får besöka en grav på fars dag. För dem är fars dag något helt annat.

lördag 8 november 2008

I affären med bebis

Ibland är man som en parodi på en stressad mamma. Jag skulle handla med Odin i barnvagnen idag.
Han blir varm efter ett tag och sätter igång att tjuta. Jag tappar fattningen och vimsar omkring i affären helt utan struktur med min inköpslista. Hit och dit. Fram och tillbaka. Hejar snabbt på en bekant som förgäves försöker inleda en konversation.
- Man får gratulera!
- Ja, tack så mycket. Hej då!
Väl framme vid kassorna är det naturligtvis jättelånga köer. När 17 ska man handla för att det ska vara lite folk? Stoppar in nappen som flyger ut lika fort. Jag som alltid brukade lägga varorna lydigt med streckkoden utåt slänger nu bara upp allt i en hög huller om buller på varubandet. Svetten rinner efter tinningarna.
- Såja gubben, vi är snart klara!
Folk stirrar (inbillar jag mig i alla fall, i själva verket skiter väl de i mig). Fumlar med pengarna, tappar några mynt på golvet. Ruskar lite desperat på vagnen utan resultat. Och så det där förbannade bonuskortet. Äntligen ute ur affären tystnar han som om jag tryckt på en knapp och jag går lättad hemåt. Tänker som jag gör varje gång - att det var sista gången jag handlade med barnvagn och bebis.

fredag 7 november 2008

Fog

Dimman har legat tät i två dagar, men idag har den lättat till min stora besvikelse. Jag gillar dimma, den skapar en sagostämning och får mig att känna som om jag bor i Algonquin Bay i Kanada. Det är egentligen ingen trevlig plats med tanke på alla mord som begås där. Det är en ogästvänlig plats även på andra vis, tjock dimma, kalla vintrar (de får skrapa bilrutorna på både ut- och insidan) och på sommaren är det så tjockt med knott att man inte kan vistas ute. Det är otroligt att någon vill bo där överhuvudtaget, men min favoritpolis John Cardinal gör det. Och vill man resa dit gör man det billigast och snabbast via författaren Giles Blunt.

Rakt på sak

Man vet att man varit ihop ett tag när ens partner knackar på toadörren och säger:

- Malin, är du klar snart? Sitter du och skiter?

onsdag 5 november 2008

Glamourös bloggare?

Här sitter jag och surfar iklädd vinterpäls (fusk så klart). Vi har inte fel på elementen. Nej, Odin sover på balkongen och därfär måste balkongdörren stå öppen så jag hör när han vaknar. Det blir lite kallt inne, men vad gör man inte för att härda sin son och göra honom motståndskraftig mot baciller. Huruvida det gagnar M:s tillfrisknande eller inte låter jag vara osagt...

Äktenskapstycke?

Igår hade jag min underbara vän och hennes 6 månader unga dotter här hela dagen. De bor annars i Köpenhamn så det var riktigt lyxigt att få rå om dem så länge. Tänk vad mysigt vi kunde ha det om de bodde här. Varför flyttar folk så långt bort? Varför är alla inte lika hemkära som jag? På fotot ser ni Odin och hans blivande fru. Han var lite svårflirtad igår, men det tar sig nog. De har ju tiden för sig.

Snor och seghet

Idag är Odins pappa sjuk och hemma från jobbet. Vi håller oss på behörigt avstånd från honom. Sjukdom smittar dock även mentalt. Det blir en viss stämning av att ha en sjukling i närheten. Man dras liksom med ner i snorträsket och tappar en gnutta energi. Man blir så att säga medsjukling.

Obama for President

Barack vann och jag dansade en liten glädjedans imorse när jag fått reda på nyheten via text-tv. Äntligen en president som man känner förtroende för. Men gudarna ska veta att jag inte skulle vilja vara i hans kläder. Han har ingen lätt uppgift framför sig. Ack nej. Världens tuffaste.

måndag 3 november 2008

Kul sagt

"Gå inte dit med tuttarna!"

(Sagt av min bror till sin fru då hon skulle stänga ytterdörren, orolig för att hon skulle få mjölkstockning av kylan).

Vi klarade det med äran i behåll

Vi klarade helgens eldprov - festen. Det kändes riktigt kul att vara på fest, klä upp sig, äta gott och "träffa folk". Jag hade glömt hur man gjorde när man går på fest men jag kom på det rätt snabbt. Även om det naturligtvis blir väldigt annorlunda när man har en bebis med sig. Vi stannade ända till - håll i er nu - tio! Tiden när man kunde titulera sig partyprinsessa känns som något jag drömt.

lördag 1 november 2008

Dags att damma av blåsan och raka benen

Ikväll vankas det fest. "Den lilla svarta" har dammats av och hänger förväntansfullt på en galge. Tack och lov kunde jag ha den fortfarande, jag var lite orolig att urringningen skulle vara för djup för mina mjölkstinna boobisar, men en säkerhetsnål löste det dilemmat.
Vi kommer att få ta del av en buffé och det vattnas redan i munnen på mig. Födelsedagsbarnet som är min kollega har alltid imponerat med sina matlådor på lunchrasterna (mat som en annan inte ens vågar sig på till fest) och jag har dragit mig allt längre in i hörnet med mina fiskpinnar. Dessutom äger hennes make ortens populära konditori och bageri. Endast en sak bekymrar mig... Vad pratar man med folk om? Jag har ju bara Odin och allt som rör bebisar i huvudet. Vem är intresserad av hur ofta jag ammar honom och hur många gram han väger?

Hösten puts väck

Vintern kom plötsligt och obarmhärtigt. Vi blev strandsatta eftersom bilarna saknar vinterdäck och däcken är hos svärmor 4 mil bort. Odin far som en vante i vagnen på den knaggliga isen och jag hade önskat att vi stod inför sommaren och inte vintern. Bebis + vinter = bök. Kläder i lager på lager, ständigt blött i hallen, frysa och svettas om vartannat och släpa på vagnen på oplogade vägar. Måtte det bli en mild vinter.

torsdag 30 oktober 2008

Om mindre än en vecka är det val i USA och jag håller tummarna blå för att de förenta staterna ska få sin första färgade president. Men frågan är om de konservativa amerikanarna är mogna...

Stopp!

Sedan jag fick barn har jag fått ökad förståelse för de rullstolsburnas utanförskap. Man är nämligen väldigt begränsad när man har något stort på hjul med sig. Höga trottoarkanter är plötsligt ett irritationsmoment och jag kommer bara in i mataffärerna nere i centrum. Inrednings-, blomster-, smycke- och presentaffärerna har trappor och är supertrånga så det är bara att glömma. Att lämna Odin sovande utanför är inte ett alternativ. Tänk om någon kidnappar och adopterar bort honom? Är det någon som har förslag på vad man kan köpa i födelsedagspresent på ICA?

onsdag 29 oktober 2008

Unge

Igår kände jag mig som en dålig mamma. Odin brukar heta saker i stil med gullunge, skruttplutten, skrotnisse, sötnos, gullunge, prinsen, skatten, älskling, gospricken, plutten, snutten, skrutten, gubben (jag kan fortsätta i det oändliga), men i går kallade jag honom för... Unge. Han vägrade sova fast han var jättetrött och gnällig och jag höll på att bli tokig. Plötsligt hör jag mig själv säga med irriterad röst:
-Men sov nån gång då Unge!
Efteråt fick jag jättedåligt samvete. Samtidigt gör det mig knappast unik. Ibland tryter tålamodet. Den förälder som alltid är på strålande humör finns inte. En mer rutinerad tvåbarnsmamma lyssnade roat då jag beklagade mig senare på kvällen.
- Oj oj oj, sa hon, det kommer bli många "Unge".

Den första snön

Den första snön har fallit. Inifrån var det vackert men ute var det mindre trevligt. Jag var ute och gick och blev täckt av ett 5 centimeter tjockt lager blötsnö. Jag måste ha sett rolig ut för när jag kom in i mataffären var det många som stirrade och en som till och med kommenterade mig. Odin sov väl inkapslad i vagnen och missade helt sin första snö. Väl hemma i värmen igen är det mysigt att titta ut och min jullängtan börjar komma smygande. Det är bara en månad till första advent!

måndag 27 oktober 2008

Läs

Har ni inte läst Flyga drake och Tusen strålande solar av Khaled Hosseini så är det dags. Otroligt gripande läsning som blir än mer gripande när man vet att berättelserna ligger så nära verklighetens Afghanistan.

P.S. Om ni undrar hur jag hinner med att läsa så är svaret - jag läser när jag ammar. Det är perfekt. D.S.

Dansbandskampen

Tack SVT. Tack för att ni fått mig att inse att de töntstämplade dansbanden är underbara. Jag menar, de är bara så... så... sig själva. Så befriande otrendiga och charmiga med sin passion för musiken och inlevelsen i de klyschor de sjunger om. Och så skönt att se att ytan är sekundär. I dansbanden är artisterna både tjocka, spinkiga, flintskalliga och gamla, till skillnad från i popbranschen. Varför har jag uttalat ordet dansband så spydigt? Varför har jag inte insett tidigare att de, till skillnad från så många andra, är genuint äkta och väldigt roliga?

Jag är dålig på pardans tyvärr och hänger inte alls med i svängarna. Min pojkvän har alltid sagt att när vi blir 40 ska vi gå en buggkurs och "åka på dans". För då är man på tok för gammal för att springa på ortens disco (det är man visserligen redan). Efter lördagens avsnitt av Dansbandskampen gjorde han plötsligt en helomvändning och tyckte att jag ska önska mig en buggkurs i 30-årspresent. Det låter som en bra idé. Är det någon mer som hänger på?

söndag 26 oktober 2008

Gårdagskvällen

Guess what!? Det blev en lugn hemmakväll igår. Odin var helcool och jag tittade på tre (!) tv-program och åt en massa godis. Det var fantastiskt skönt. Minns inte när jag kollade på ett helt tv-program sist, helt ärligt. Och vilken underhållning sen! Dansbandskampen (Heja Larz Kristerz!) , följt av Tack gode Gud på fyran och sist men inte minst Brottskod försvunnen. Väldigt olika program, men alla lika roliga att se.

I det blå

Jag och min pojkvän sitter framför nyheterna. Vi tittar under tystnad och ser båda koncentrerade ut. När vädret varit säger M:
- Men nu hörde jag inte alls på. Vad blir det för väder imorgon?
- Jag har inte en aning, jag satt också i andra tankar, svarar jag.
Suck. Det är som när man läst några sidor i en bok och inte har en aning om vad man läst. Känns fenomenet igen?

lördag 25 oktober 2008

Finns inte på kartan

Jag skulle vilja säga att vi ska ha en lugn hemmakväll. Men det är inte längre möjligt. Man vet aldrig om det blir en lugn kväll med en bebis i familjen. Vi kan bara hålla tummarna, vänta och se. Hemma blir vi hursomhelst. Nu ska jag göra en ost- och skinkpaj och hoppas att Odin vill bistå mig eftersom hans pappa spelar innebandymatch. Ha en trevlig kväll allihop, lugn eller inte lugn...

Guldklimpen

Jag har idag skyndat mig att köpa en kamera innan mina stackars små besparingar helt försvunnit till följd av börsraset. Den gamla kameran har gett upp och jag blev väldigt stressad av att inte kunna ta kort på Odin när han växer så fort. Han är nu 9 veckor och mäter 61 cm. Han var 51 cm när han föddes. Han snittar alltså på över 1 cm i veckan! Han väger 5950 gram och hade han inte bajsat alldeles innan jag la honom på vågen hade han nog vägt 6 kilo. En riktig guldklimp som börjar bli tung att bära. Mina armmuskler kommer snart att vara i klass med Arnolds.

På fotot kan ni se Odins spretande lillfinger som min farmor bestämt hävdar är ett arv från farfar.

fredag 24 oktober 2008

Väntan del II

Torktumlarreparatören:
- Ja, hej, var det du som hade problem med torktumlaren?
Malin:
- Ja det stämmer.
T:
- Tänkte komma och kolla på den idag.
M:
- Jättebra. När kommer du?
T:
- På förmiddagen någon gång.
M:
- Ja vad bra, för jag ska till Bvc klockan ett.
T:
- Ja då före det kommer jag. Jag kommer före lunch någon gång.
M:
- Okej jättebra, jag ska hålla utkik.

Klockan tio i två ringde han.

- Hej, nu är jag här!

Torktumlarreparatörer äter tydligen sen lunch...

torsdag 23 oktober 2008

Inte en dans på rosor

Det är skittufft att vara nybliven mamma. Så. Nu var det sagt. Många frågar: "Men är det inte mysigt?". Jo visst är det mysigt men det är också väldigt krävande. Det är lite tabu att sätta ord på negativa känslor när man fått barn. Man förväntas bara vara lycklig och tacksam. Och visst är jag det (så in i vassen), men jag känner mig också sliten och ibland frustrerad. Ofta tittar jag på Odin och gråter av lycka och kärlek, men jag gråter också ofta av oro och utmattning. När han äntligen somnar på kvällen stupar jag i säng och somnar på en minut. Men det blir mysigare och mysigare för varje dag och jag lär mig något nytt hela tiden. Det tar tid att lära känna varandra och det tar tid att hitta sin föräldraroll. Det kanske låter löjligt att "hitta sin roll", men det är så. Det är lika med till exempel ens yrkesroll, den tar tid att hitta och den blir aldrig färdig. Man är under ständig utveckling. Jag blir aldrig en "klar" mamma. Det är farligt att tro att man är färdig. Det blir man aldrig.

Väntan

Denna förmiddag går i väntans tecken. Jag hatar att vänta... Det är ett väldigt okreativt tillstånd att vara väntande. Man bara vankar av och an och kan inte ta sig för med något vettigt. Och inte kan man gå utanför dörren heller. I alla fall inte när man väntar på en torktumlarreparatör.

Bloggkollega

Systra mi har startat en blogg. Kul! Jag har länge väntat på att någon skulle följa mitt goda exempel. Hur i hela fridens namn hon ska ha tid med det vette gudarna, men hon fixar det säkert. Välkommen in i bloggosfären syster!

tisdag 21 oktober 2008

Bra sagt

"Som regel undviker jag frestelser - om de inte är oemotståndliga."
(Mae West)

Hör och häpna

En liten rutin börjar anas i vårt smått kaotiska bebisliv. Efter 2 månader kan jag se ett mönster. Odin sover "alltid" en liten stund ca 1-1 1/2 timme efter att han vaknat på morgonen. Inte länge, men nog länge att hinna med några småsaker. Springa ner till tvättstugan. Ringa något telefonsamtal. Borsta tänderna. Sätta på diskmaskinen. Gå in på mailen och bloggen. Och nu vaknar han. Hej då.

kannibal

Ibland överträffar verkligheten dikten. Jag tappade hakan igår när jag läste på text-tv (mitt nya sätt att snabbt skaffa mig LITE koll på vad som händer utanför detta hyreshus). En brittisk kock har skurit halsen av sin älskare och därefter tillagat honom med olivolja och färska örter och ätit upp honom! Hårresande.

måndag 20 oktober 2008

Vardagar är bra

Helger i all ära men ibland är det skönt när det blir måndag. Ibland är det till och med skönt när det blir en mulen måndag (damm, skitiga fönster och hundhår syns sämre). Alla väntar på helgen och när den kommer går den ofta i ett. Mycket ska hinnas med och många ska hinna träffas. Trots att man bestämt sig för att inte göra så mycket blir det lätt en hel del i alla fall. När vardagen kommer blir det lite lugnare och rutinerna (i den mån man har några) tar vid. Jag och Odin får göra allt i vår takt och ta det lite lugnare. Vardagslunken är mysig. Men det är klart, om jag jobbade skulle jag nog inte hylla måndagarna. Eller vad säger ni som jobbar/studerar - är måndagar veckans värsta dag eller ganska sköna?

fredag 17 oktober 2008

Kalaspingla

Min kalaspingla till syster fyller år i helgen och prövar ett nytt koncept på söndag. Kalas hela dagen! Tre olika fikasittningar, ett förmiddagspass, ett eftermiddagspass och ett kvällspass. Alla väljer det som passar dem bäst. Jag som bor i samma hus slinker nog in på flera! Att fika är ett av mina största fritidsintressen.

Återförening

Älgjakten är över och jag pustar ut. Även om jag alltid är ensam med Odin på dagarna så är det mycket värt att bli lite avlastad på kvällen. Efter en timmes magknipsskrik gallskriker man själv i kapp med bebisen. Mina nya hjältar är alla ensamstående med barn.

Stackars jägaren. Odin började grina så fort han hälsade. En veckas eldande från morgon till kväll bidrar till en ganska frän lukt. Sanna mina ord. När han bytt om blev allt frid och fröjd och även pappa fick ett av Odins obetalbara leenden.

Lövpanik

Under mina många promenader har jag fascinerats av folks desperata kamp mot höstlöven. Det krattas med en väldig iver trots att alla löv inte fallit av än. Det finns dessutom en massa maskiner för att bli av med löven, blåsar och sugar och något slags fordon som samlar upp. Lövstressen måste vara jobbig för dem som drabbas av den. Jag kan inte riktigt förstå vad löven gör för skada och varför de måste bort till varje pris. Ska inte löven ligga kvar som ett skyddande täcke under vinterkylan? Jag väljer att tro det.

onsdag 15 oktober 2008

Hunden tar sig friheter

Även hundar dansar på bordet när katten är borta! Doris ligger på sängen (som om det vore det mest självklara i världen) där hon egentligen inte får ligga och aldrig brukar lägga sig. Jag har inte hjärta att putta ner henne...

Björntjänst

Eftersom jag är hemma rätt mycket (typ jämt) så har jag ofrivilligt väldigt bra koll på mina grannar. Jag kunde till exempel inte undgå att notera att min närmsta granne (en 16-årig kille som just flyttat hemifrån) hade sin mamma på beök igår. Hon var där och städade och tvättade! Jag ville bara rusa dit, slita moppen ut handen på henne, ruska om henne och skrika:
- Nej gör det inte! Sluta! Du kanske förstör din sons liv! Och dina chanser att få barnbarn!
Allt för många välvilliga mamma skämmer bort sina söner och låter dem inte lära sig att städa, hålla ordning, tvätta, laga mat och ta ansvar. De gör dem en björntjänst. När de sedan flyttar ihop med en flickvän blir det hon som får lära honom alternativt göra allt själv. I värsta fall tröttnar hon, tar sitt pick och pack och drar. Gode Gud låt mig inte göra detta misstag själv (för det är nog lätt hänt). Måtte jag se till att Odin lär sig sortera tvätt, städa en toalett, reda en sås och allt annat som man behöver kunna. Även som kille.
Idag får jag fira! Jag har 100 "friends" på facebook!

tisdag 14 oktober 2008

Äntligen sover mitt lilla gullefjun. Nu ska jag ta en kopp kaffe och några chokladbitar och läsa senaste Allt i hemmet. Håll tummarna för att han sover ett tag till.

söndag 12 oktober 2008

Slarvstädning

Jag har myntat ett nytt begrepp - dammsugsdamning. När man gör allt i lätt panik (eftersom bebben när som helst kan vakna) så gäller det att vara effektiv (= fuska). Det finns inte tid att ta ut mattorna, och det finns inte tid för damning, men jag dammsuger upp dammråttorna och de döda flugorna i fönstren med dammsugaren. Och så vispar jag runt lite på bord och byråer med slangen. Det blir inte direkt skinande rent, men bättre än innan. Jag rekommenderar det varmt.

Älgänka

Jag är älgänka nu. Min sambo ska ägna sig åt en orgie i testosteron i veckan, jaga stackars älgar, lukta svett, dricka whiskey i träkåsa, skära tjocka korvskivor med en morakniv och skrävla om vem som fällt älgen med flest taggar genom tiderna.
Det känns som jag måste passa på att göra något nu när jag har chansen. När katten är borta dansar råttorna som bekant på bordet. Men vad ska jag göra? Det finns ju ingenting jag inte kan göra när han är hemma. Hm... jag får fundera lite. Jag ska åtminstone köpa en stor chokladkaka och ha alldeles för mig själv...

lördag 11 oktober 2008

Dumma bebisar?

En fråga är väldigt vanlig hos bekanta som sticker ner huvudet i vagnen:
- Är han snäll då?
Jag blir alltid lika ställd. Vad då är han "snäll"? Vad är alternativet? Skulle han kunna vara dum? Det är en konstig fråga. Alla bebisar är väl snälla. Jag förstår att "snäll" i det här sammanhanget betyder typ tyst, lugn och anpassningsbar, men det är hursomhelst en dum fråga. Jag ska testa nästa gång någon frågar att svara nej.
- Är han snäll då?
- Nej, han är jättedum.
Det vore intressant att se reaktionen på det.

fredag 10 oktober 2008

Hej på dig du!

Det kan ju tyckas bra att det i jämställdhetens namn blir mer avklädda killar i reklamen. Men snälla, låt oss slippa sliskiga bilder av det här slaget. "Hello girls!"- töntigare reklamslogan får man leta efter. Klipp dig och skaffa dig ett jobb!

torsdag 9 oktober 2008

Slösa inte med vattnet!

Jag läste ett miljötips i en tidning som gick ut på att man ska stänga av vattnet i duschen när man tvålar/schamponerar sig. Gör inte alla det? För mig som växt upp med vedeldning är det en självklarhet. Det är snabbduschning som gäller när man växt upp med minst ett syskon som står och bankar på badrumsdörren.
- Spar lite varmvatten till mig också!
Nu har jag, min uppväxt till trots, övertalats till ett liv på vedbacken då min vedromantiker till pojkvän älskar att hålla på med ved. Och visst låter det väl mysigt att gå ut i råkalla vintermörkret och med stelfrusna fingrar hämta in ved och elda innan man, tidigast en timme senare, kan ta en snabb dusch?

Noll koll

Som ni kanske minns så har jag fått jobb, en fast anställning på skolan där jag jobabde innan jag blev föräldraledig. Därför fick jag lov att ansöka om tjänstledigt för att vara föräldraledig. Det är naturligtvis ren rutin och inget de skulle neka mig. Hursomhelst. Jag fick tillbaka en kopia på ansökan en dag och skrattade lite generat när jag såg att jag skrivit under den själv. Jag har väl, just hemkommen från BB, inte läst igenom den där blanketten så noga utan bara krafsat ner min namnteckning på den rad som jag först fick syn på. Rektorn måste ha undrat när han fick en ansökan redan beviljad av den som ansöker...

Singelmammor

Om jag känner mig trött, sliten eller fattig så tittar jag på SVT:s serie Singelmammor (man kan se avsnitten på internet). Det ger mig perspektiv. För hur jag än känner så är vi i alla fall två om allt. Jag beundrar dessa mammor som kämpar för att få vardagen att gå ihop och så vitt jag kan se så lyckas de bra med det.

onsdag 8 oktober 2008

Ännu snålare

Jag kom på en till snålgrej! Jag fryser in ostkanterna som man inte längre kan hyvla av och använder till matlagning. Dessutom -och det här skäms jag för - valde jag en gång på ICA att inte trycka på välgörenhetsknappen vid pantautomaten. Det är pinsamt snålt...

Ännu mer bebis!

Igår fick jag ännu en fantastisk brorson och Odin sin andra kusin. Jag kan knappt bärga mig tills jag får träffa honom. Välkommen till världen Vincent!

Snålis

Jag är inte så snål så jag gråter när jag skiter, men väl så snål så jag river av ostämplade frimärken från brev och vykort. Erkänn. Vad har du för snålbeteende?

tisdag 7 oktober 2008

Leve madrassen!

Jag kan bara tigande sitta och se hur pengarna minskar dramatiskt för varje dag. Fy fan för fonder. Snart är jag bankrutt...

En dag i mitt liv

Jag vill en gång för alla överbevisa dem som tror att man som föräldraledig är "ledig". Här har ni min gårdag (det enda jag censurerat bort är mina egna toabeök), timme för timme. Minut för minut. Från klockan 6.00 igår till kl 6.00 imorse. Var så goda.

6.00 Odin vaknar. Ammar.
6.30 Odin somnar om.
7.10 Odin vaknar. Sover lite sporadiskt till kl 08.00.
8.30 Ammar
8.45 Odin somnar. Jag skyndar mig att äta frukost.
9.00 Sätter på diskmaskinen. Plockar undan. Borstar tänderna. Klär mig. Städar toalett och handfat.
9.20 Odin vaknar. Får AD-Droppar.
9.30 Odin badar.
10.00 Plockar ur diskmaskinen. Bäddar.
10.20 Pratar med syrran och med pappa om torktumlaren i tvättstugan som krånglar.
10.30 Ammar
10.50 Går på promenad i 1 1/2 timme. Odin somnar.
12.20 Lillasyster kommer. Vi fikar hos farmor. Odin vaknar.
12.50 Ammar
13.00 Duschar
13.20 Går till Barnmorskan.
13.30 Efterkontroll hos BM.
14.15 Går till affären och handlar.
14.30 Odin somnar.
14.50. Hemma igen.
15.00 Äter lunch/eftermiddagsfika.
15.30 Börjar med middagen.
15.50 Odin vaknar. Ammar.
16.20 Lagar klart maten. Dukar.
16.40 Odin bajsar ett stort lass. Pojkvännen kommer hem.
17.00 Äter middag med en hand. Odin i famnen.
17.30 Odin somnar och jag åker och städar trapphuset i ett hyreshus.
18.40 Hemma igen. Svarar på några mail. Bloggar en snabbis.
19.10 Dricker kaffe och äter en munk med pojkvännen. Mamma och pappa tittar in.
19.40 Odin vaknar.
19.50 Ammar. Pojkvännen går till innebandyträningen.
20.20 Duschar. Under tiden vädrar Odin rumpan.
20.40 Äter en kall pannkaka, en satsumas och en riskaka sittandes på golvet bredvid Odin.
20.50 Vi går och lägger oss. Jag läser saga.
21.30 Ammar
22.00 Odin somnar.
22.30 Jag somnar.
1.15 Ammar
5.00 Ammar
6.00 Odin somnar om.

Jag vill avslutningsvis bara poängtera att jag inte skulle vilja byta bort mitt liv för allt i världen.

måndag 6 oktober 2008

Efterkoll

Jag var hos barnmorskan på "efterkontroll" idag. Så här efter förlossningen kändes en vanlig gynundersökning som en baggis. Som att gå till tandläkaren typ. Inte som tidigare när jag klädde mig i den längsta tröjan i garderoben eller en klänning, tryckte mig efter väggen och behöll trosorna på in i det sista. Nu låg jag kvar och pratade fast hon hade tagit av sig handskarna och var klar och hon fick lov att säga åt mig att:
- Du kan gå ner nu.
Det kändes rätt skönt att ha fått en sådan avslappnad inställning till något så intimt.

lördag 4 oktober 2008

Nostalgimusik

Tre skivor kommer alltid att frammana en speciell känsla i mig - de vi spelade under förlossningsdygnen. Det var Katie Meluha, Coldplay och Sofia Karlsson. Musiken gjorde det lättare att slappna av och blev en skön motvikt mot alla sladdar, slangar och kurvor. Men när det var dags för utkrystningen och M försynt frågade om han skulle sätta på något svarade jag med eftertryck:
- Nej för fan!
Då var det 100% fokus och koncentration som gällde. Då skulle bebisen ut om jag så skulle spricka i två delar på kuppen!

Fest

På två dagar har jag blivit bjuden på inte mindre än 2 fester framöver, en 30 och en 40-årsfest. Och då menar jag riktiga stora fester med fin inbjudan på posten, o.s.a. och mat. Det måste vara rekord! Jag minns knappt när jag senast blev bjuden på en sådan stor fest (brorsans bröllop i maj?). Jag ryckte ner almanackan med sådan iver så att den nästan gick sönder för att skriva upp dessa trevliga festligheter. Men hur var det nu man gjorde när man gick på fest?

fredag 3 oktober 2008

Småflicksporr

Hur tänker man när man gör en bild som denna (Playboys omslag oktober -08)? Pedofilvarningen är kompakt! Förväntas alla vuxna karlar tända på småflicksattribut som rosa rosetter och nallar (samma saker som deras eventuella döttrar har)? Jag blir äcklad. Riktigt rejält äcklad.

Seriöst

Mitt i bankkrisen bokar vi in ett möte på banken för att söka huslån. Inte särskilt bra planerat... Att gå på möte på banken känns väldigt seriöst. Allt är så ordnat på en bank och alla har så prydliga kläder. Jag kände mig sunkig i min noppiga kofta och med svetten rinnande (som alltid nu när jag är påpälsad som om jag vore på väg till Sibirien, för att undvika mjölkstockning). Jag sneglade på M och noterade att även han var okammad och inte särskilt välklädd, just kommen från jobbet som han var. Dessutom förstod jag inte hälften av vad hon sa fast hon ansträngde sig för att förklara begripligt, men jag hummade och nickade och låtsades helt med på noterna. Nåväl, förhoppningsvis får vi lån ändå. Vi fick i alla fall en spargris i plast. Den ligger nu i Odins leksakskorg.

torsdag 2 oktober 2008

Nybadad


Påminnelser från förr

Då och då får jag reklammail som påminner om mitt gamla liv. Mail från till exempel en filmfestival, ett ställe som säljer piercingsmycken, sajter som säljer kläder, mode- och musiksajter. Tänk... Det fanns en tid när jag gick på filmfestival, köpte piercingsmycken, trendiga kläder och hängde med i musikvärlen. Den tiden känns evigheter bort fast det egentligen inte var så länge sedan. Jag raderar mailen helt utan känsla av vemod.

Sedan jag fick barn har jag blivit tröttare, slitnare, känsligare, oroligare, fattigare, tjockare och mycket mycket lyckligare...

Perspektiv på eländet

Tack för all omtanke! Nu med lite perspektiv känns det bättre. Jag tröstar mig med allt annat han skulle kunna råkat ut för som är mycket värre. Jag menar - vad är ett pungbråck mot ett ryggmärgsbråck? Och som min kloka kusin Tora skriver så vore det kanske värre om han vore äldre, nu oroar han sig i alla fall inte själv och kommer säkert över det ganska fort. Jag tänker på min brorsson som är 2 år, hur skulle man till exempel förklara ett pungbråck och förbereda honom för en operation? Ett äldre barn skulle ju dessutom vara mycket mer mottaglig för föräldrarnas oro än vad Odin är. Men jag kan ändå inte få bort synen av kniven som skär ner i hans bebishull...

onsdag 1 oktober 2008

Bråck och elände

På läkarundersökningen förra veckan blev det konstaterat att Odin har bråck. Pojkbebisar har en försvagning i bukmuskelaturen för att testiklarna ska kunna trilla ner och i värsta fall kan även en del av tarmen trilla ner. Så är fallet. I förrgår var det mycket värre och jag ringde sjukvårdsrådgivningen som uppmanade oss att åka in till barnakuten. Två mycket oroliga föräldrar och en betydligt coolare bebis gav sig iväg i höstmörkret. På akuten petade de tillbaka bråcket och vi fick åka hem, med löfte om att de skulle ringa dagen därpå med vidare besked. Igår ringde läkaren och gav oss domen. Odin måste opereras. Jag finner inte ord för hur hemskt det känns. Jag grät hela eftermiddagen. De ska söva ner och skära i vår lilla son! En vass skalpell ska tryckas ner i hans perfekta bleka bebishud tills blodet rinner.
Läkaren sa att det är den vanligaste operationen de gör på bebisar och att det inte är något att oroa sig för. Jag oroar ihjäl mig ändå! Han är för liten för narkos och operation! Inte kan man prata med honom eller förbereda honom heller. Det känns som om vi ljuger för honom. För honom bakom ljuset. Han kommer att vara lyckligt ovetande ända tills han plötsligt får en mask för ansiktet med sövande gas. Hur ska han kunna lite på oss igen efter det? Ja, jag vet att jag är dramatisk och att det kunde vara värre, (hjärnskada, hjärtfel o.s.v.) men just nu är det här det värsta. Det värsta tänkbara.

måndag 29 september 2008

Snorungar

Tror ni att man älskar alla barn sedan man blivit mamma så tror ni fel. Moderinstinkten innefattar inte alla barn. Höromkvällen mötte jag ett par unga killar i tioårsåldern som cyklade. Den ena cyklade rakt emot barnvagnen och vejade först då han var ett par decimeter ifrån. Uppenbarligen försökte han imponera på sin kompis. Jag kom helt av mig av hans fräckhet och blängde bara surt. Vilken snorunge! Säkert samma skitungar som slängt äpplen på min sambos pick-up. Så ska inte Odin bli när han blir stor. Det ska jag se till.

Ölmärke

Hjälp! Vi har döpt vår son efter en ölsort! Jag visste inte det förrän efteråt, då syrran som var i Köpenhamn upplyste mig om det. Han kommer att bli mobbad. Vad har jag gjort? Måtte bryggeriet gå i konkurs och falla i evig glömska innan han börjar skolan och hamnar i öldrickarålder. Namnet Odin är förövrigt danskt/norskt och i Sverige heter 60 stycken Odin i förstanamn enligt SCB. Kolla hur många som heter ditt namn!

Lyxhelg

Så fort det blir helg och alla andra blir lediga så får jag inte tid över för bloggen. I helgen har jag haft det lyxigt! I fredags fick jag middag hos farmor, i lördags kom svägerskan hit och lagade mat och igår åt vi hos mamma och pappa. Underbart! Så skulle man ha det jämt. Idag måste maten lagas igen och det står mellan pölsa och fiskbullar...

torsdag 25 september 2008

Mjölkstockning

Igår genomled jag min största pröving hittills som mamma (efter förlossningen förstås). Jag fick mjölkstockning. Smärta i ena bröstet och feber. Det var fruktansvärt. Att stå och vyssja ett skrikande barn yr av feber och med värkande bröst är ingen barnlek. Och martyr som jag är så var det först när febern stigit från 38.5 till 39 som jag ringde M och sa:
- Nu får du lov att komma hem. Jag har 39 graders feber. Jag orkar inte mer!
Det kändes som jag befann mig i en dramafilm. Gråtande och snörvlande tittade jag på min förskräckta son och försökte le (men det blev nog mest en grimas).
- Det är ingen fara med mamma gubben, hon är bara lite förkyld. Det går snart över.
Vilket det också gjorde, tack och lov. Nu har jag köpt en pump så att jag kan tömma mina stinna bröst när Odin inte orkar. Förövrigt var vi till BVC idag och han väger nu på sin femveckorsdag 5030 gram och mäter 57 cm. Han har växt 6 centimeter på 5 veckor, inte illa!
- En exemplarisk gosse, sa läkaren (vilket han säkert säger till alla) och mamma Malin gick stolt som en tupp hela vägen hem.

onsdag 24 september 2008

Dimman lättar

Dimman har lättat och solen förstärker åter alla underbara höstfärger. Nu är det höst när hösten är som bäst. Överallt äpplen som man får anstränga sig hårt för att inte palla. Jag har blivit för gammal för att palla äpplen, för feg. Men igår kväll pallade jag en rönnbärsklase. Räknas det?
Jag gillar dimma. Det är något sagolikt och romantiskt med dimma. Odin gillar däremot inte dimma, han visade med all önskvärd tydlighet att han ville hem i förmiddags när vi var ute och gick. Så det vara bara att halvspringa hem. Det är bäst att inte gå för långt hemifrån. Ingenting är sig likt sen Odin kom. Igår åt jag kvällfika på toaletten. Han var bara nöjd på skötbordet, så vad gör man? Odin regerar. Malin lyder. Det är de enkla reglerna. Man uppfostrar inte en krabat på en månad.

tisdag 23 september 2008

Omtanke på posten


















Igår fick jag en present på posten av en av mina gamla klasser bestående av massor av fina bebiskläder. Jag blev alldeles våt i ögonen. Så snällt... Och betygen är ju satta för länge sedan så de kan knappast ha en baktanke. Nej, de måste helt enkelt gilla mig. De har inte glömt mig! Detta gör att jag tror på ett liv efter mammaledigheten...

måndag 22 september 2008

Omtanke på dörrhandtaget

Imorse hade lillsyrran hängt en påse med hembakt bröd, en lunchlåda och en burk hemgjord musli på dörren. Fantastiska människa. Hon har precis förstått vad en nybliven morsa behöver. Omtanke och närande mat (plus sömn förstås, men det kan ju inte hängas på dörrhandtaget tyvärr). Tack gullet!

Vägg i vägg

Det är väldigt lyhört mellan oss och grannen som bor vägg i vägg. Det vet jag eftersom jag ibland hör exakt vad han och hans vänner säger med sina högljudda tonårsröster. Jag kan inte låta bli att tänka på allt han får höra, barnskrik, inte alltför fager sång och massor av jollrigt bebisspråk. Jaja, det ingår liksom i hyreshuspaketet att ofrivilligt få lov att ta del av sina grannars liv. Och samtidigt - det kunde vara värre. Hellre vägg i vägg med ett nyblivet föräldrapar än ett nyförälskat par...

söndag 21 september 2008

Firarfrossa

Halva min släkt och bekantskapskrets fyller år i augusti-september. Det är kalas varenda vecka, ibland flera. Igår hade vi kalas för min sambo, på kvällen var jag på ett annat kalas och idag ska jag på ännu ett. När hösten är slut kommer hela släkten rulla fram av allt kak- och tårtätande. Men det är det värt, kalas är alltid trevligt.

Napp

Odin har börjat ta nappen (ibland) och det är faktiskt jätteskönt. Vi har lydigt väntat tills "amningen är etablerad", men nu kör vi på. Kritikerna får säga vad de vill. Om nappen innebär mindre gråt så tackar inte jag nej. Han kommer lättare till ro, så enkelt är det. Och jag har då aldrig sett ett äldre barn med napp så det bekymrar mig inte. Barnen kommer till en punkt när de vill "vara stora" och då ryker nappen.
Den är här! Kan ni fatta? Den är inte död! Jag trodde aldrig jag skulle få se solen igen!

fredag 19 september 2008

Sov lite till snälla!

Ibörjan av mitt mammaliv hoppades jag att han skulle vakna. Nu hoppas jag att han ska sova längre. Måste hinna vattna - dammsuga - maila- diska - äta - gå på toa - sms:a - plocka undan - tvätta! Skynda! Skynda! Hinner ändå bara hälften, i bästa fall. På BB sa en äldre barnmorska bestämt:
- När bebisen sover, ska du sova.
Det lät ju bra, men allt annat då? Jag orkar inte bli stressad av att jag inte sover på dagarna. Jag vill ju så gärna ägna mig åt det andra också. Sömn är överskattat. Åtta timmar är inte nödvändigt. Försöker övertyga mig själv.

onsdag 17 september 2008

Kändisar

Allas nya komikerälskling Björn Gustafsson sägs vara tillsammans med den "kända sångerskan" Sara Varga. Vem f-n är det? Någon?

Det var samma visa för några veckor sedan när det blåstes upp stort att Linda Bengtzing blivit tillsammans med en "Rockstjärna". Det avslöjades sedan att det var Peter Ståhlgren, som spelat i folkmusikbandet Harv och agerat gitarrist åt Darin. Det kallar jag en äkta rockstjärna.

Jag är kär

Han är tunnhårig, tandlös, fiser ljudligt och ogenerat. Han rapar alltid rätt ut efter maten och kräks flera gånger om dagen. Han har bilringar på både armar och ben, dubbelhaka och diarré. Och han är den vackraste jag någonsin mött...

Första mötet som föräldrar

Ikväll ska föräldragruppen träffas för första gången sedan alla fått sina bebisar. Det ska bli jättekul. Vad vi ska göra vet jag dock inte riktigt, men alla lär väl i smyg jämföra sina avkommor med varandra. Och en sak är säker - att alla kommer fram till samma slutsats - att deras egen bebis är finast. För så finurligt är naturen funtad.

Samboliv

Sambolivet innebär en hel del kompromisser. Saker som jag tycker är missprydande kan min sambo se som prydnader. Därför står det innebandyklubbor och ligger färgglada blad till klubbor här och där i vårt hem. Jag städar bort dem, men vips så är de framme igen! Jag kanske ska döpa om bloggen till "Innebandyfrun" i stil med Fotbollsfruns blogg? Nej... jag är nog hellre min egen.

Disktrasa

Sur disktrasa är den äckligaste lukten jag vet. Den går liksom inte riktigt att tvätta av sig. Jag byter trasa ofta för att undvika detta, men när jag jobbade på hemtjänsten var det ofta en pina. Vilken är den äckligaste doften enligt er näsa?

måndag 15 september 2008

Hål i väggen

Vi såg på den tramsigaste tänkbara underhållning i går - Hål i väggen på 6:an. Och jag måste erkänna att jag skrattade. En mycket simpel programidé från Japan. Det är kul att se folk åka i vattnet. Speciellt när det är en stelopererad Linda Rosing som fösöker behålla värdigheten (och sminket). Bättre då att som Schyffert, Björn Gustafsson och Felix Herngren spexa och bjuda på sig själv. Då kan man gå hem med äran i behåll trots att man har gräsliga kroppsnära silveroveraller på sig. Jag tror jag tittar nästa vecka också...


Kaffestund har guld i mund

Man får vara uppfinningsrik som mamma. Kaffesuget river. Bebis skriker. Hur bär man sig åt för att få dricka den efterlängtade koppen förmiddagskaffe i lugn och ro? Svar: man lägger barnet framför sig på köksbordet med rumpan bar. Då ligger barnet där och sprattlar förnöjt medan man kan njuta sitt kaffe till trivsamt joller. Att det sen kan komma en fontän av kiss i kaffet är en risk man får ta. Kisset är i alla fall sterilt under amningstiden.

Min värld

Orkaner ödelägger, plan störtar, krig rasar, båtar förliser, människor försvinner, mördas, slår världsrekord, gifter sig, bedrar och separerar. Världen pågår, men mig passerar allt obemärkt förbi. Min värld och min vardag kretsar kring annat...
När åt han sist? Hur länge har han sovit nu? Vilken tutte tog vi sist? Har han vädrat rumpan idag? Var är den andra strumpan? Vad är det där för plita? Får han ont i magen om jag äter det här? Är han röd i ljumskarna? Bajsar han inte väldigt mycket? Är han kall? Eler varm? Vågar jag gå och handla? Hur många blöjor har vi kvar?
Tids nog ska jag börja bry mig om omvärlden igen.

söndag 14 september 2008

Mammadiet

Lunch fredag: Grillkorv med bröd
Lunch lördag: Varmkorv med bröd
Lunch söndag: Varmkorv med bröd

Är bröstmjölk näringsriktigt oavsett mammans kost?

fredag 12 september 2008

Mamma på vift

Idag ska jag till tandläkaren. Jag är väldigt nervös... Inte för att jag ska laga ett hål utan för att att Odin ska bli hungrig under tiden. Då blir det inte kul för pappa, för hur duktig han än är på att trösta så har han ingen mat i brösten. Jag har varit hemifrån tidigare men då har jag bara varit fem minuter bort om jag skulle behövas. När jag ligger i en tandläkarstol med munnen full i slangar, sugar och borrar blir det lite svårt att springa hem. Hur ska det här sluta?

torsdag 11 september 2008

Mysko man

Mötte en mysko man när jag var ute och gick igår. Han tittade allvarligt på mig och sa:
- Hur går det att ha hund och barn egentligen?
- Det går väl bra. Vad då? Hur så? svarade jag något irriterat.
- Nä jag bara undrar. Vem blir det som får mest uppmärksamhet? replikerade han och såg anklagande ut.

Visserligen trampade han på en öm tå, då jag har lite dåligt samvete för att vovven får mindre uppmärksamhet än förut, men ven fan är han att hoppa på mig? Jag blir argare ju mer jag tänker på det. Naturligtvis kom jag på vad jag skulle svarat när han gått vidare:

- Är en barnlös matte eller husse en garanti för att en hund får mycket uppmärksamhet? Jag vet inte många hundar som är så älskade som min och det går alldeles utmärkt att ha barn och hund. Jag är hemma hela dagarna, hon behöver aldrig vara själv (jag lämnar henne till och med hos farmor den korta stunden det tar att gå till BVC!) och vi går på långa promenader varje dag. Och dessutom får hon sitta bredvid mig och gosa när jag ammar. Så det så! Gubb strutt!

Men så sa jag alltså inte... Fan också...

onsdag 10 september 2008

Grått och rått

Jag är gräsligt trött på detta väder. Grått, blött och rått. När man redan är trött och mosig från början skulle lite sol göra susen. Dessutom är det mycket svårt att få till stånd en promenad mellan regnskurarna, då det dessutom ska synka med Odins mat- och sovtider som kommer lite hipp som happ. Jag brukar inte bry mig så mycket om vädret men nu är jag faktiskt lite sur...

Smycke

Jag har full förståelse för dem som tatuerar in sina barns namn eller födelsedatum. Kärleken är så stark att man på något sätt vill befästa den, visa upp den, och i motsats till en partner så vet man med säkerhet att man har barnen för evigt. Så det finns ingen risk att man kommer vilja ta bort tatueringen i framtiden. Men du kan vara lugn mamma, jag avstår tatueringen och nöjer mig med detta underbart söta smycke med min sons namn.

tisdag 9 september 2008

Efternamn

Nu är det bestämt. Påskrivet. Postat. Oåterkalleligt. Odin kommer att bära min sambos efternamn. Våra efternamn passar inte tillsammans så dubbelnamn var inte ett alternativ. Lite tråkigt känns det så klart att inte heta samma som sitt barn (något frieri har jag ju inte sett röken av...), men någon fick ju lov att offra sig. Jag resonerade så att jag tror att det betyder mer för min pojkvän än för mig, speciellt som hans pappa har gått bort i förtid. Det är lika mycket min son ändå.

Gallskrik

Igår kväll genomled vi vår största prövning hittills som föräldrar. Odin var otröstlig. Han gallskrek i princip oavbrutet i en timme. Han var jätteledsen och det var fruktansvärt. Troligtvis hade han magknip. Det var hjärtskärande. Odin grät. Jag grät. Vi provade allt, men inget fick honom lugn. Jag hade kunnat offra min lilltå för att få honom glad. Till slut lugnade han sig när jag vaggade honom i famnen och sjöng (hm... jag kanske inte sjunger så tokigt ändå?). Nu känner jag mig alldeles nervös inför kvällen, ska det bli samma sak igen eller var det ett enstaka tillfälle?

måndag 8 september 2008

3 %

Jag fick anställningsbeviset med posten idag. Förra veckan påminde mitt fackombud mig om att jag har rätt till den generella löneökningen a´3 % trots att jag är mammaledig. Det hade jag naturligtvis inte fått. Så dessa papper kan jag inte skriva på. Suck, jag hatar att begära lön. Speciellt med den här rektorn som är en läskig ex-officer. Det är är så jobbigt att jag nästan tar den lägre lönen för att slippa. Men så dum kan jag inte vara. Nej, Malin. You got to fight for your right!

lördag 6 september 2008

Tantilla

Mötte en söt liten tant idag. Jag såg redan innan vi passerade varandra att hon skulle säga något. Mycket riktigt.
- Tänk att det blir så konstigt ljus ibland när man har glasögon och går ut, sa hon och sökte mitt medhåll.
Jag förstod inte alls vad hon menade men log och sa i alla fall:
- Ja jo det kan bli så...

Halvdan

Varför känner jag mig som en halvdan morsa när jag med ena handen surfar på internet och med den andra skakar vagnen...

fredag 5 september 2008

Idol

Kollade en stund på Idol igår. Det är smärtsamt pinsamt att se de usla, men som jag ryser när det kommer in någon och knäcker den skeptiska juryn. Åh vad jag önskar att jag kunde sjunga som en gud! Jag blir så avundsjuk! Kolla till exempel in Dolores och Lars!


http://www.expressen.se/webb-tv/index.html?serialid=11583

torsdag 4 september 2008

Jobb

När jag trodde att tillvaron inte kunde bli bättre ringer de från mitt gamla jobb och erbjuder mig en fast tjänst på 45%. Visserligen är det en liten tjänst (som kan bli större), men den är ändock fast och jag kan vara trygg i förvissningen om att jag får komma tillbaka efter mammaledigheten. Jag har så mycket tur och lycka i mitt liv så att jag nästan skäms. Jag får försöka övertyga mig själv om att jag är värd detta...

Jehovas vittnen

Igår när jag satt vid köksbordet fick jag syn på tre kvinnor på vägen utanför. De tog bara en sekund innan jag förstod att de var Jehovas vitnnen (alla hade kjol och de hade med sig det obligatoriska barnet som gör att folk inte kan snäsa av dem av hänsyn till det stackars barnet). Odin hade (äntligen) precis somnat och jag blev galet irriterad på att de skulle ringa på och väcka honom. Ilsket satt jag och väntade och försökte sansa mig för att inte vara alltför otrevlig. Men de ringde aldrig på... Senare berättade mina goa farmor som bor i lägenheten mittemot att hon sagt åt dem att de absolut inte fick ringa på hos mig för jag hade en bebis som låg och sov. Tack farmor! Inför framtida besök funderar jag på att sätta upp en lapp på dörren där det ska stå: "Nej tack inga Jehovas vittnen eller försäljare!".

Puh!

Magen är borta (ja i alla fall delvis) men svettigheten består. Kroppens termostat är satt ur spel. Även vid amning är kroppen fullpepprad med hormoner och svettattackerna måtte likna dem som uppstår för kvinnor i klimakteriet. De rimmar väldigt illa med det faktum att man måste vara varm om tuttarna för att inte få mjölkstockning. Suck och svett och stön...

onsdag 3 september 2008

Spadtag

Igår togs de första spadtagen till grunden på vårt blivande hus. En historisk dag! Ännu bättre känns det nu när man vet att huset kommer att fyllas av ljudet av små barnafötter som springer på trägolvet. Även om fötterna kanske hinner bli ganska stora innan det är klart...

Veggo

Miljöpartiet har lagt förslag om att alla skolor ska ha en helvegetarisk dag i veckan. Bra, säger jag. Det borde alla familjer också ha. Sedan jag började äta kött igen har jag dock blivit fruktansvärt lat och det blir mycket mer korv än jag skulle vilja. Dessutom har jag glömt eller tappat fantasin vad det gäller veg-rätter. Det gick skrämmande snabbt att bli inbiten köttätare igen...

måndag 1 september 2008

Fotomodeller

Idag var vi i tidningen. Hela familjen. Jag har fått höra att jag såg "så fräsch ut". Jag ska avslöja en hemlighet - det är en mask. De mörka ringarna under mina ögon var inte att leka med. Självklart var jag inte "fräsch" efter 53 timmars värkarbete och förlossning. Jag lovprisar rouge och concealer, man kan sminka sig till pigghet.

Eller en blick på Odin och tröttheten är också som bortblåst...

Fotot har min duktiga syster tagit.

Bebisblogg

Jag förstår om inte alla finner det intressant att läsa om mitt bebisliv, men tyvärr kan jag inte tillmötesgå er. Det är så mitt liv er ut just nu och därför kommer bloggen att bli lite av en bebisblogg.

Idag har Odin kissat ner BVC-sköterskan som var på hembesök och skrikit hela vägen fram och tillbaka till Apoteket (är det någon som vill köpa en knappt använd barnvagn? Lägg ett bud!). Han hatar vagnen. Dagens styrkebesked - Odin har gått upp 480 gram på en vecka! Men så sitter jag med tuttarna framme mest hela tiden också...

En kompis till mig som nyss fått barn sa att hon öppnat dörren för sin svärfar med tuttarna framme en gång. Innan jag fick barn tyckte jag att det lät fruktansvärt pinsamt och såg det som en omöjlighet för egen del. Idag förstår jag precis. Brösten är liksom inte bröst längre, eller i alla fall inte på samma sätt. De är... vad ska jag säga... typ... skafferier.

Lapplisa

Att ha bebis innebär att det inte går att planera ett endaste dugg. Det är inte lätt för en lapplisa som jag. Nästan varje dag brukade jag skriva en lapp med vad jag skulle göra under dagen. Nu är allt annat än amning, vaggning och bytning av blöjor en bonus. Nu sover han, men har rör sig oroväckande mycket och när som helst kan lugnet bytas mot ett gallskrik. Ja, där kom det! Farväl mina vänner!

lördag 30 augusti 2008

Flyga drake

Observera i vänsterspalten att vi såg en film igår! Odin sov sött i min famn under hela den två timmar långa filmen. Det var skön avkoppling. Och filmen var nästan lika bra som boken.

Obama

Barack Obama for president! Jag bryr mig nästan lika mycket vem som vinner det amerikanska valet som vem som vinner det svenska, eftersom USA är en "superstat" så påverkar deras politik hela världen.

Loser girls?

Kluft och Kallur har länge försett oss med segrar. När de nu hamnar i motvind och inte presterar efter förväntningarna kallas de av Aftonbladet för LOSER GIRLS med stora bokstäver. Snacka om medgångssupportrar. Dålig stil. Man kan inte alltid vara på topp.

Den sjätte dagen...

Allt jag gör gör jag i lätt panik nu för tiden. De gäller att passa på när han sover och man vet aldrig när han vaknar. Nu är i inne på sjätte dagen hemma och att säga att vi börjar vänja oss (kan man någonsin "vänja" sig vid nåt så stort?) vore en överdrift, men låt oss säga att vi har lugnat oss. Vi springer inte längre och kollar så han andas en gång i minuten, vi kollar inte blöjan var femte minut och vi har vågat oss ut ur lägenheten! Igår var vi till och med ut på två promenader! Idag ska jag gå till en affär med Odin för att köpa en present åt pappa som har födelsedagskalas imorgon. Det blir ett eldprov. Jag hoppas pappa inte blir ledsen om han får en av M:s gamla avlagda tröjor i present... Risken finns...

Tack

Tack för alla grattiskommentarer och lyckönskningar! Det är fint att så många gläds med oss :)

onsdag 27 augusti 2008

Mamma Malin

Äntligen! Han har kommit! Jag har blivit mamma! Efter 53 timmars värkarbete kom han ut, vår lilla Odin. Jag misströstade både en och två gånger under tidens gång, det ska jag erkänna, men på något mirakulöst vis kom han ut till slut, denna lilla krabat. Endast klyschor kan beskriva känslan av att bli mamma, det är ett mirakel, ett underverk och begreppet kärlek får en helt ny innebörd. Livet en ny mening...

Vi kom hem för två dagar sedan och allt är lite upp-och-ner just nu, man är ju nybörjare på allt. Jag är trött och sliten men lycklig som aldrig förr.

Nu styr jag inte mitt liv själv längre och bloggen får komma i sista hand, men jag ska inte lägga ner, jag lovar. Ni kommer bara att höra från mig lite mer sällan. Det är Odin som bestämmer nu.

söndag 17 augusti 2008

Filmflopp

Vissa filmer är tidlösa (ex. Gudfadern och andra klassiker) medan andra filmer byter genre med åren och förvandlas från exempelvis action till komedi. Detta fick vi erfara igår kväll då vi skulle se den fyrstjärniga (!) filmen Colors med Sean Penn från 1988. Den var inte, vad jag skulle kalla, tidlös. Nej 20 år hade satt sina spår och tuffingarna blivit töntar. Det blev läggdags i förtid...

lördag 16 augusti 2008

Hotellfrukost

Vi fick för oss att vi skulle åka och äta hotellfrukost idag. Ätning är ett av mina högsta nöjen för tillfället och jag var i behov av lite tröstätning efter ännu en händelselös natt (ur förlossningsperspektiv sett). Sagt och gjort. Jag älskar hotellfrukostar och äter, eller vräker i mig snarare, dubbelt så mycket som vanligt om inte mer. Grovt bröd, ljust bröd, rostat bröd, ägg, juice, vattenmelon, apelsinklyftor och mycket mer. Jag och M blev alldeles chockade av ett ungt par som åt varsin tallrik yoghurt och sen gick efter en kvart. Inget mer! Jag kan inte fatta det! Men det säger kanske mer om oss än om dem...

fredag 15 augusti 2008

Beräknad förlossning

För två veckor sedan sa vi uppspelta att: "Nu kan det bli när som helst!", idag är det den beräknade förlossningsdagen och det känns som om det aldrig kommer bli någon bebis. Alla i vår föräldragrupp utom vi har fått sina bebisar, t.o.m. de som var beräknade den 25:e. Jag undrar om det är störst chans att det sätter igång om man tänker att: "Nej, jag vill inte att det blir än" eller om det är bättre att säga: "Måtte det sätta igång nu!" eller om det är skit samma vilket. Troligtvis. Det går nog inte att styra det här med tankens kraft. Det blir när det blir, som folk så förnuftigt säger. Och även om det är sant så är det en värdelös tröst, det är klart att det blir när det blir, när skulle det annars bli? Jag vill att det ska bli nu!

torsdag 14 augusti 2008

Sommarprat

Missa inte komikerduon Mia och Klaras sommarprat idag kl 13.00 på P1. Det tänkter i alla fall inte jag göra. Jag passar på att sätta in de 400 kort jag fick med posten idag i album medan jag lyssnar. Jag riktigt längtar...

Mjukisar

Nu har jag äntligen tagit steget. Jag har slängt mina svarta mjukisbyxor, som jag praktiskt taget bott i de senaste månaderna. Jag räknade till inte mindre än åtta hål (varav flera i grenen) och förstod att måttet var rågat, även för mig. Det kändes förvånansvärt bra och min pojkvän lär inte sakna dem (även om han är alldels för mycket gentleman för säga något).

Tick tack

Jag köpte en ny väckarklocka igår, men den blev inte långlivad. Tick tack tick tack. Suck, varför gör de väckarklockor som tickar? Jag kastade pengarna i sjön.

onsdag 13 augusti 2008

OS

Man får upp intresset för en del sporter under OS som man aldrig brytt sig om tidigare. Har idag följt både rodd och fäktning. Till det avnjöt jag kaffe, macka, kaka, ett äpple och lite naglar (det var spännande!). OS-sändningarna är som en gudagåva för mig som mest går hemma och väntar.

tisdag 12 augusti 2008

Klart för baby

Vagnen är hämtad. Vaggan är bäddad. Skötbordet är monterat. Den färgglada mobilen upphängd. Blöjor och tvättlappar införskaffade. BB-väskan packad. Alla gravidböcker lästa från pärm till pärm. Mat infryst. Jag har lyssnat på avslappnings- och andningsövningar. Jag har till och med köpt barnböcker, en nagelsax för bebisar, en snorsug och massa annat som jag säkert inte kommer behöva än på länge. Jag blir nog inte mer förberedd än så här. Allt är klart, men det fattas någonting - en bebis. Det känns som jag är den psykiskt sjuka kvinnan i Handen som gungar vaggan som inbillar sig att hon är mamma fast hon inte är det... Det är som om vi leker mamma-pappa-barn här hemma. Bli inte förvånade om ni snart ser vovven iklädd en blöja och med en napp i munnen. Tiden är mogen. Kära lilla bebis- du kan komma nu...

Talfel

Alla vet väl vad stamning är? Och läspning likaså. Jag lider av ett mer okänt och mycket besynnerligt talfel. Det finns ingen term för det och heller ingen forskning. Jag säger fel ord. Jag säger jul när jag menar midsommar. Te när jag menar kaffe. Regn när jag menar sol. En gång när jag skulle på min systers konfirmation sa jag:
- Det ska bli så kul att gå på din begravning!
Häromdagen när jag ville att min pojkvän skulle hjälpa mig att flytta vaggan sa jag:
- Kan du hjälpa mig att flytta kistan?
Läskiga felsägningar om du frågar mig... Jag undrar vad psykoanalysens fader Freud skulle säga om detta? Han som menade att alla felsägningar egentligen är uttryck för det undermedvetna...

måndag 11 augusti 2008

Tack

Tack för alla grattishälsningar. Dagen har varit till belåtenhet. Tårta. Rosor. Present. Massa grattiskramar, både fysiska och i textform. Men ack så lite sång... Är det någon som känner sig manad så slå en signal. Mina kära stockholmssläktingar sjöng visserligen mycket vackert igår, men tyvärr prickade de inte in rätt dag. Nej, om man skulle ta en tårtbit till...

Födelsedag

Grattis Malin. Nu är jag äldre. Närmare bestämt 29 år. Hjälp! Sista året innan den där trean som betyder att man är närmare 40 än 20. Jag tar det med ro. Idag blir man gammal senare i livet än förr.
Kalaset klarade jag av igår. Tack alla fina släktingar! Idag önskar jag mig ett värkarbete i födelsedagspresent.

lördag 9 augusti 2008

Nattligt besök i natt

Var det inte något som lät? Nej... Jag inbillade mig nog. Eller? Jo, det är något om låter. Är det skator på balkongen? Men varför reagerar inte vår annars så ypperliga vakthund som väcker oss varje morgon när tidningen kommer? Jag masar mig i alla fall upp, går ut i vardagsrummet och kikar ut på balkongen (som har en trappa upp från gräsmattan). Det är ett under att jag inte skriker rätt ut. Det står nämligen en ung man och tar av sig byxorna på vår balkong! Jag skyndar tillbaka och väcker upphetsat min pojkvän:
- Vakna! Vakna! Det är någon på balkongen! Det står en man på vår balkong och han har inga byxor på sig!
M tror det är dags för förlossning och flyger upp. När han samlat sig går han ut på balkongen och pratar med vår gäst. Han är full som en kastrull och har ingen förklaring till varför han står på vår balkong kl 4 på morgonen och klär av sig. Han bor åt ett helt annat håll och känner ingen i vårt grannskap. Jag kan inte annat än tycka synd om honom. Han ber om ursäkt gång på gång, drar på sig byxorna och vinglar til slut iväg. Mycket ska man vara med om...

fredag 8 augusti 2008

Vardagsljud

Vovven snarkar i korgen. Regnet smattrar på rutan. Grannen hostar på andra sidan. Radion låter tyst från köket. Trivsamma rogivande ljud som får mig att le. Men snart förbyts dessa stillsamma ljud mot öronbedövande oväsen. Två murare kommer hit och ska borra i vår öppna spis. Jag flyr fältet!

torsdag 7 augusti 2008

Kultuttryck

Jag och min pojkvän är ute och går. En man som passerar oss i bil tittar på mig (eller på magen skulle jag tro). Jag märker ingenting men M muttrar surt:

- Har han käkat glopiller eller?

Åhh... jag bara älskar sådana gamla töntuttryck. Jag blir alldeles nostalgisk och lycklig när jag hör dem användas.

OS

Imorgon invigs OS i Kina och jag känner just ingenting för det. Jag är pessimist och tror att Sveriges medaljchanser är små. Stefan Holm känns som den mest realistiska förväntningen. Nåväl, jag lär väl sitta framför TV:n en del ändå. Det ser ut att bli tv-väder de kommande dagarna och det är inte mig emot.

onsdag 6 augusti 2008

Dagens i-landsproblem

Jag blir förbannad varje gång jag skriver ett sms. Hur jag än gör blir det fel. Har jag inte ordlistan på tar det evigheter och jag får kramp i tummen. Har jag ordlistan på blir jag ursinnig över dess värdelöshet. När jag till exempel trycker på tangenterna för att bilda ordet "bjuden", vilket rimligtvis borde vara den vanligaste kombinationen med de knapparna, då skriver mobileländet "åkteen", följt av "akteen" och som tredje alternativ "bjuden". Jag tycker att min ordkunskap är hyfsat bra, men jag har inte den blekaste aning om vad "åkteen" är för något. Ja ja, jag ska hålla mig från att skriva ett argt mail till Motorola. Så lågt sjunker inte ens jag...

tisdag 5 augusti 2008

Självtest

Jag har gjort ett test på alltombarn.se för att kolla om jag är redo att skaffa barn. Jag fick resultatet: "Du är helt klart mogen för att bli förälder, det verkar ju vara det enda du har på hjärnan! Lycka till!". Sällan har ett oseriöst självskattningstest visat så rätt :)

Sista dagen

Är sommaren slut idag? Flera tecken tyder på det... De flesta har börjat jobba igen efter semstern. Det är sista avsnitten av både Allsången och Morden i Midsomer. Jag hade jacka på mig på promenaden idag. Jordgubbsförsäljaren på torget skyltar att det är "sista dagen". Jag gillar det inte. Jag vill inte att det ska vara höst riktigt än. Låt oss kalla det sensommar, det låter bättre. Vad säger ni? Känns det som om sommaren är slut?

söndag 3 augusti 2008

Into the wild

Det finns vissa äventyrliga människor med en tvingande lust att leva ute i vildmarken. Att ge sig ut på äventyr. Leva av vad naturen har att ge och bli ett med den (jag är definitivt inte en av dem). Förra året såg vi dokumentärfilmen Grizzly man som handlade om en heltokig karl som ville leva med björnar. De ville dock inte detsamma utan åt upp honom.
Igår såg vi den fascinerande verklighetsbaserade filmen Into the wild. Den handlar om en amerikansk kille som efter att ha gått ut college klipper sönder sitt bankkort, sitt id-kort, dumpar sin bil, skänker alla sina besparingar till välgörenhet och ger sig ut på luffen utan att ta farväl av sin, i hans ögon, förljugna materialistiska familj. Målet är Alaska (trots att han helt saknar erfarenhet av vildmarksliv), men innan han kommer dit går det ett par år och han får onekligen uppleva en hel del. Han är naiv, dumdristig och pretentiös (de stora författarna är hans idoler och han citerar ofta deras böcker), men man kan inte annat än beundra hans mod, optimism och hans obefintliga behov av trygghet. Filmen berörde mig starkt och min sambo likaså. Han har en förkärlek för filmer av den här typen och det tänds ett litet oroande ljus i hans ögon när han ser dem...

lördag 2 augusti 2008

Oönskad hjälp

Ibland står det skolungdomar i affären och plockar i ens varor. Inte för att vara snälla utan för att tigga pengar till någon skolresa. Det hände mig häromdagen. En kille i fjortonårsåldern kom fram redan innan jag börjat plocka upp varorna på varubandet och frågade om jag ville ha hjälp att packa i. "Nej" skrek jag inombords, men mumlade ett otydligt " öh... ja" och la motvilligt upp två kassar på bandet. Jag kanske låter som en rabiat perfektionist men jag vill helst plocka i mina varor själv. De här ungpojkarna har ju inget hum om hur en matkasse ska packas. Allt låg huller om buller. Tomaterna längst ner med en stor påse potatis över. Chipspåsen nermosad fast kassen var full. Till råga på allt är man tvungen att betala för förstörelsen för annars är man världens snålaste surtant.