söndag 3 augusti 2008

Into the wild

Det finns vissa äventyrliga människor med en tvingande lust att leva ute i vildmarken. Att ge sig ut på äventyr. Leva av vad naturen har att ge och bli ett med den (jag är definitivt inte en av dem). Förra året såg vi dokumentärfilmen Grizzly man som handlade om en heltokig karl som ville leva med björnar. De ville dock inte detsamma utan åt upp honom.
Igår såg vi den fascinerande verklighetsbaserade filmen Into the wild. Den handlar om en amerikansk kille som efter att ha gått ut college klipper sönder sitt bankkort, sitt id-kort, dumpar sin bil, skänker alla sina besparingar till välgörenhet och ger sig ut på luffen utan att ta farväl av sin, i hans ögon, förljugna materialistiska familj. Målet är Alaska (trots att han helt saknar erfarenhet av vildmarksliv), men innan han kommer dit går det ett par år och han får onekligen uppleva en hel del. Han är naiv, dumdristig och pretentiös (de stora författarna är hans idoler och han citerar ofta deras böcker), men man kan inte annat än beundra hans mod, optimism och hans obefintliga behov av trygghet. Filmen berörde mig starkt och min sambo likaså. Han har en förkärlek för filmer av den här typen och det tänds ett litet oroande ljus i hans ögon när han ser dem...

3 kommentarer:

Anonym sa...

jag har liksom misstänkt den där sidan hos mats :) men nu blir han städat familjefar så då dör nog alla sådana ambitioner ska du se.

Anonym sa...

anders är åxå städad familjefar men hans äventyrsdrömmar lever då nästan mer nu än nånsin... hans högsta önskan är att åka och flugfiska på kolahalvön, alaska finns nog med i drömmen det åxå!! just nu befinner han sig längst upp i nordnorge men frågan är ju hur länge han nöjer sig med det!! /kram mia

Anonym sa...

blir kanske tältliv på tomten i leksboda eller en koja. utan dagens materialistiska måsten.