tisdag 16 februari 2010

Tapper sjukling

Jag är så långt från en cool mamma man kan komma. Igår kväll när Odin satt och halvsov i mitt knä grät jag en skvätt av oro för hans liv. Ja, det är sant. Idag har jag lugnat ner mig lite, men igår när han inte tycktes få behålla någon vätska trodde jag på fullaste allvar att det var fara för hans liv. Drog mig till minnes hur de på första hjälpen kursen för barn pratat om att uttorkning kan leda till hjärtsvikt.

Nu har han inte spytt mer och dricker bättre men är lite blek som ni ser.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Jag förstår dig, jag är precis likadan. Jag hatar när Ludvig är sjuk, helst kräksjuk. Jag försöker alltid tänka att det är allmäntillståndet som är avgörande. Vi får hoppas du klarar dig. Kramar på er.

Elina sa...

Ja, det är ju så små och förstår inte sitt eget bästa! Tur att det verkar vara på väg mot rätt håll.

Jonna sa...

och väldigt avmagrad ser han ju ut med! (det värmde mostershjärtat att se hans glada lilla ansikte idag!)

andreas sa...

Ja det är drygt när ens små hjärtan är sjuka kram kram