måndag 8 november 2010

Morgonen

Jag grät som vanligt när jag lämnat Odin på dagis imorse. Skillnaden var att idag var det av lycka. Lämningen var precis så där som vi drömt om att den ska vara men aldrig vågat hoppas på. Odin sprang raka vägen in och hade knappt tid att varken säga hej då eller vinka.

4 kommentarer:

Elina sa...

ÅH! Ljuvlig underbart härligt toppen! Vad himla skönt!

Sofia sa...

härligt de kommer bli bra ska du se snart stormtrivs han!!

KullaDownUnder sa...

Vad härligt!! Anar att en sten föll från ditt hjärta......

andreas sa...

skönt att höra kramar